• Document: Genombrottet för svenska damfotboll
  • Size: 95.17 KB
  • Uploaded: 2019-01-07 16:10:41
  • Status: Successfully converted


Some snippets from your converted document:

Genombrottet för svenska damfotboll Jonny Hjelm Institutionen för historiska studier, Umeå universitet Eva Olofsson Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Publicerad på Internet, www.idrottsforum.org 2003-09-21. Copyright © Jonny Hjelm & Eva Olofsson 2003. All rights reserved. Except for the quotation of short passages for the purposes of criticism and review, no part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system, or transmitted, in any form or by any means, electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise, without the prior permission of the author. This article is a translation of an original contribution to Soccer, Women, Sexual Liberation: Kickingt Off a New Era (Fan Hong & J. A. Mangan, eds) published by ISBS 2003. Inledning År 1917 bildades de första damfotbollslagen i Sverige. Deras motståndare utgjordes av så kallade ”gubblag”. Till en av matcherna kom 1 700 åskådare. Den första matchen mellan två damfotbollslag spelades 1918 i Stockholm inför närmare 500 åskådare. Men detta självständiga initiativ av kvinnorna uppskattades inte av manliga fotbollsexperter. Den inflytelserika tidskriften Nordiskt Idrottslif klargjorde sin ståndpunkt: Det finns icke ord nog starka att fördöma kvinnlig fotboll – om flickorna eller deras förespråkare vilja tagas på allvar. Gärna må de klä sig i gymnastikbyxor och sparka till en lämplig boll då och då, men för all del, icke under anspråk på att detta skall hava något med fotbollsspel att göra. Redan en hel del annan kvinnlig tävlingsidrott är fullkomligt förkastlig och den förkastligaste av dem alla skulle kvinnliga fotbollen bliva (Andersson, 2002:312). Den dominerande uppfattningen var att damfotbollslag gärna kunde spela uppvisningsmatcher mot gubblag där pengar gick till välgörande ändamål, men man ville inte veta av seriöst satsande damlag. Hjelm & Olofsson | Svensk damfotboll | www.idrottsforum.org | 2003-09-21 1 I denna artikel beskrivs och analyseras den svenska damfotbollens genombrott åren 1965- 1980. Vi behandlar damfotbollspionjärernas motiv för att börja spela fotboll samt hur deras kamp för erkännande bemöttes av den institutionaliserade fotbollsrörelsen, dvs lokala fotbollsföreningar, regionala distriktfotbollförbund och av det nationella Svenska Fotbollförbundet (SvFF). Damfotbollspionjärernas och fotbollsrörelsens agerande sätts in i en idrottshistorisk och samhällelig kontext. Särskild uppmärksamhet ägnas samhällsförändringarna under 1960-talet och 1970-talets början, och hur t ex värderingsförskjutningar undergrävde SvFF:s försök att ignorera damfotbollens framväxt, och tvärtom, hur tusentals kvinnor uppmuntrades att bli ”normbrytare” och utmana den genusordning som fanns inom fotbollsrörelsen. Uppsatsen baseras dels på Olofssons studie av hur SvFF:s ledande personer och organ hanterade damfotbollen under 1970- och 1980-talen, vars resultat publicerades i doktorsavhandlingen Har kvinnorna en sportslig chans, dels på Hjelms pågående studie av den svenska damfotbollens utveckling i föreningar och distrikt åren 1965-1980 (Olofsson, 1989). I den förstnämnda studien analyseras SvFF:s protokoll, verksamhetsberättelser, policydokument med mera medan Hjelms baseras på intervjuer med omkring 60 damfotbollsspelare, tränare och ledare, protokoll och verksamhetsberättelser med mera från idrottsföreningar och distriktsförbund samt pressmaterial. Hjelms slutrapport, med den preliminära titeln Fotbollsamazonerna, beräknas publiceras årsskiftet 2003/2004. Den svenska idrottsmodellen Sveriges Riksidrottsförbund (RF) bildades år 1903 och har sedan dess varit det samlande förbundet för all organiserad idrottsverksamhet i Sverige. Riksidrottsförbundet består av 67 olika specialförbund – vart och ett representerande olika idrottsgrenar, t ex Svenska Fotbollförbundet (SvFF, bildat 1904). De nationella specialförbunden har i sin tur en regional organisation baserad på geografisk indelning av landet. SvFF har t ex 24 distriktsförbund. En fotbollsklubb tillhör både sitt regionala och nationella förbund. Det betyder också att alla Sveriges ca 22 000 idrottsföreningar – oavsett idrottsgren, medlemmar, nivå, geografisk hemvist osv – tillhör det gemensamma Riksidrottsförbundet. Detta brukar beskrivas som ”den svenska modellen” även om en likartad organisation också finns i övriga skandinaviska länder. Utmärkande för denna modell är folkrörelsekaraktären och den demokratiska uppbyggnaden. De nationella förbundens huvuduppgift är att vara policyskapande. De har även beslutanderätt över regelsystem och tävlingssystem. De regionala förbundens främsta uppgift är att organisera tävlings- och utbildningsverksamhet i distriktet. Det huvudsakliga idrottsutövandet sker i medlemsföreningarnas regi på lokal n

Recently converted files (publicly available):